I Moslan's blickfång

Vaknade upp, ryggen ömmade, benen kändes tunga, satte mig upp. Solen sken in genom fönstret som den gjorde varje morgon. Jag påminde mig om att köpa persienner. Sträckte ut mina slitna kropp och morrade porrigt. Andedräkten kunde dödat ett mindre däggdjur. Jag håll för andan men insåg att det knappast hjälpte. Hjärnan arbetade på högvarv, jag undrade varför den skulle hålla på så. Efter att försiktigt rest mig upp insåg jag att ett stort sår blottade sig på min högra vrist. Det såg så där härligt infekterat ut som sår gör ibland. Hjärnan som hade lugnat ner sig lite var nu användbar. Jag tänkte en gång. Det hände inget. Jag gjorde ytterligare ett försök men hade då glömt vad det var jag skulle tänka på. Tiden stod stilla. Solen stekte mer än vanligt. Helt plötsligt kom tanken tillbaks; Vad är det som luktar så mycket svett. Jag gjorde ett tappert försök för att kunna besvara mitt tankeexperiment. Kaffekokaren var avstängd och längtade efter ett nytt filter då det gamla varit där alldeles för länge. I ögonvrån upptäckte jag att det i soffan låg något som liknade en människa. Det var precis vad det var. En finsk före detta kulstöterska. Jag insåg vad jag gjort. Den finska kulstöterskan la av en fis som ekade i det loppisfyndbeprydda rummet. Spyorna var uppe och hälsade på ungefär vid adamsäpplet innan de vände tillbaka. Vad hade jag lärt mig från igår? Bada aldrig bastu utan att duscha efter med en finsk före detta kulstöterska.